Matriser

Skolverkets betygskriterier i fysik är oanvändbara vid konkreta bedömningssituationer

Jag har aldrig sett någon kollega, förutom mig själv, jobba med betygskriterier vid bedömningar i fysik. De konkretiserar oftast betygskriterierna med helt egna kriterier vid inlämningar. Vid prov så räknar de poäng och olika andelar av totalpoängen motsvarar sedan olika betygsnivåer. Det är synd att skolverkets betygskriterier är utformade så att lärarna själva ser dem som så pass oanvändbara att de inte använder dem. Matriser där en elev kan se vilken nivå den är på och vad den behöver förbättra för att nå nästa nivå, är ett viktigt redskap för att kunna ge bra formativ bedömning. Forskning visar även tydligt att bra formativ bedömning ökar inlärningen.

Andra ämnen, som exempelvis svenska, har betydligt mer konkreta betygskriterier. För att illustrera skillnaden har jag lagt in första stycket från bedömningskriterierna i fysik följt av första stycket i svenska nedan.

Fysik: “Eleven redogör översiktligt för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden. Eleven använder dessa med viss säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera fysikaliska fenomen och samband. Utifrån något exempel redogör eleven översiktligt för hur fysikens modeller och teorier utvecklas. Eleven värderar också modellers giltighet och begränsningar med enkla omdömen.”

Svenska:”Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig. Eleven har viss åhörarkontakt. Språket är till viss del anpassat till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel.”

Det är uppenbart att betygskriterierna i fysik framstår som oanvändbara i en konkret bedömningssituation, om de jämförs med svenskans. Det går exempelvis inte att i en enda bedömningssituation, om det inte är ett kursprov, se om eleven kan redogöra för begrepp från vart och ett av kursens olika områden. Det går dock bättre att i svenska, vid något samtal eller diskussion, avgöra om eleven framfört egna tankar eller inte. Det är också, i fysik, otydligt vad formuleringar som “redogöra för hur fysikens modeller och teorier utvecklas” exakt betyder. I svenska står det mer konkreta saker som “Eleven har viss åhörarkontakt”, vilket är betydligt lättare att bedöma om den har eller inte.

Mer konkreta matriser, som går att använda vid konkreta bedömningssituationer

Rutgers Physics and Astronomy Education (PAER) grupp har utvecklat matriser som är väl anpassade till konkreta bedömningssituationer. Jag har översatt och modifierat dessa för att passa i en svensk kontext. Dessa matriser anser jag vara direkt applicerbara i de flesta bedömningssituationer, förutom vid prov. Vid prov använder jag poäng på samma sätt som i skolverkets kursprov. Jag tänkte beskriva hur jag använder matriserna i praktiken och sedan är de översatta och anpassade matriserna bifogade.

Orginalmatriserna poängsätter kriterierna på följande sätt:

Poängsättning av en förmåga:Beskrivning av förmågans poängsättning:
0Saknas
1Inte tillräcklig
2Behöver förbättras
3Tillräcklig

Jag poängsätter varje förmåga i matrisen lite annorlunda:

Poängsättning av en förmåga:Beskrivning av förmågans poängsättning:
0Saknas
1Inte tillräcklig
2Behöver förbättras
4Tillräcklig
6Mer än tillräcklig

Anledningen är för att detta möjliggör en poängräkning som sedan kan tolkas på ett sätt som är likt hur kursproven i fysik, som skolverket har utvecklat, tolkas. 

Vid en bedömningssituation, exempelvis en inlämningsuppgift eller en diskussion, testar jag flera förmågor från dessa matriser. Sedan räknar jag ihop totalpoängen och har följande gränser:

E-nivå: medelvärde på 3 poäng (50% av totalpoängen)

C-nivå: medelvärde på 4 poäng (66% av totalpoängen)

A-nivå: medelvärde på 5 poäng (83% av totalpoängen)

Översatta matriser:

A: Represenetera information på flera sätt

B: Observationsexperiment

C: Testexperiment

D: Applikationsexperiment

E: Kommunikation

F: Dataanalys

G: Evaluering